Redan söndag kväll
Gud vilken dag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det enda jag vet är att jag vill sova, men jag har lovat mig själv att stanna uppe och ringa hem till mamma på tolvslaget för att hon fyller år imorrn! Men berätta inget, det är en hemlighet!
Planen var ju att sticka till Ikea på en halvtimme, köpa massor med Marabou och sedan åka hem igen och kanske baka knäck. Men nej då! När vi kom tíll det Ikea som hade en stor matmarknad möttes vi av en skylt där det stod att det var stängt på söndagar. Snacka om att luften gick ur oss alla, för ingen av oss hade ätit frukost och magarna kurrade.
Vi såg på gpsen att det bara var ca en halvtimme till nästa Ikea, så vi samlade oss efter nederlaget och drog dit istället. Stooort misstag. Jag tror vi satt i bilen i ungefär två timmar efter det. På motorvägen. I spöregn och dimma som gjorde att man knappt kunde se något. Och som jag tidigare har sagt är amerikaner inte världsbäst på att skylta heller. Ungefär 6 gånger körde vi fel, och inte lite fel heller. Utan hej-nu-hamnade-vi-på-flygplatsen-i-Newark-fel eller hoppsan-vi-är-nästan-i-Lincoln-tunneln-fel. Inget skämt. Efter en och en halv timme blev det för mycket för mig. Jag blundade och lutade huvudet mot rutan och bad till gud att vi skulle komma rätt. brydde mig inte om Ikea, ville bara få mat eller sova.
Men trot eller ej, we powered through och kom fram till slut! I spöregnet rusade vi in i byggnaden och upp till matavdelningen. Laxfile har aldrig smakat så gott innan!
När vi körde hem tog det bara 20 minuter...
Efter ett par timmar nerbäddad i sängen var det dags att köra hem till LCCn. Vi hade aldrig varit hemma hos henne innan, och gissa om vi inte körde fel där med?? Och självklart hade vi så tur att Suss försov sig, vi körde vilse på vägen hem till Carina och varje rödljus verkade ha bestämt sig för att jävlas med oss. Slutade med att vi kom dit en timme för sent. Och då var det en halvtimme kvar. Helt otroligt.
men vår LCC är supergullig! Hon gav oss vägbeskrivning så att vi tillslut hamnade rätt. Sedan hade vi Secret Santa och lite kakor och hon sa att vi gärna fick komma och hälsa på henne under julen om vi inte hade något att göra. Gillar henne skarpt!
Är helt slut i huvudet nu. Den här helgen känns som att den har gått fortast hittils, jag har liksom inte haft en enda chans att sätta mig ner och ta det lugnt eller slappna av. Sovit tillräckligt mycket har jag inte lyckats göra heller, för på kvällen känns det som att jag skulle kunna vara uppe hur länge som helst. Vilket resulterar i att jag är som en zombie nästa dag om jag inte får min nap...
Dagens låt: The rebounder med Amanda Jensen. Har fått den på huvudet, och den har äntligen jagat bort Frosty the snowman.
Planen var ju att sticka till Ikea på en halvtimme, köpa massor med Marabou och sedan åka hem igen och kanske baka knäck. Men nej då! När vi kom tíll det Ikea som hade en stor matmarknad möttes vi av en skylt där det stod att det var stängt på söndagar. Snacka om att luften gick ur oss alla, för ingen av oss hade ätit frukost och magarna kurrade.
Vi såg på gpsen att det bara var ca en halvtimme till nästa Ikea, så vi samlade oss efter nederlaget och drog dit istället. Stooort misstag. Jag tror vi satt i bilen i ungefär två timmar efter det. På motorvägen. I spöregn och dimma som gjorde att man knappt kunde se något. Och som jag tidigare har sagt är amerikaner inte världsbäst på att skylta heller. Ungefär 6 gånger körde vi fel, och inte lite fel heller. Utan hej-nu-hamnade-vi-på-flygplatsen-i-Newark-fel eller hoppsan-vi-är-nästan-i-Lincoln-tunneln-fel. Inget skämt. Efter en och en halv timme blev det för mycket för mig. Jag blundade och lutade huvudet mot rutan och bad till gud att vi skulle komma rätt. brydde mig inte om Ikea, ville bara få mat eller sova.
Men trot eller ej, we powered through och kom fram till slut! I spöregnet rusade vi in i byggnaden och upp till matavdelningen. Laxfile har aldrig smakat så gott innan!
När vi körde hem tog det bara 20 minuter...
Efter ett par timmar nerbäddad i sängen var det dags att köra hem till LCCn. Vi hade aldrig varit hemma hos henne innan, och gissa om vi inte körde fel där med?? Och självklart hade vi så tur att Suss försov sig, vi körde vilse på vägen hem till Carina och varje rödljus verkade ha bestämt sig för att jävlas med oss. Slutade med att vi kom dit en timme för sent. Och då var det en halvtimme kvar. Helt otroligt.
men vår LCC är supergullig! Hon gav oss vägbeskrivning så att vi tillslut hamnade rätt. Sedan hade vi Secret Santa och lite kakor och hon sa att vi gärna fick komma och hälsa på henne under julen om vi inte hade något att göra. Gillar henne skarpt!
Är helt slut i huvudet nu. Den här helgen känns som att den har gått fortast hittils, jag har liksom inte haft en enda chans att sätta mig ner och ta det lugnt eller slappna av. Sovit tillräckligt mycket har jag inte lyckats göra heller, för på kvällen känns det som att jag skulle kunna vara uppe hur länge som helst. Vilket resulterar i att jag är som en zombie nästa dag om jag inte får min nap...
Dagens låt: The rebounder med Amanda Jensen. Har fått den på huvudet, och den har äntligen jagat bort Frosty the snowman.
Kommentarer
Trackback
