Three months ahead
När jag vaknade idag fick jag för första gången på ett bra tag något som jag vill kalla för "lördagskänsla" . Fråga min inte varför, jag har sovit länge och inte jobbat nästan varje dag i ett par månader. Eftersom jag i vanliga fall inte behöver längta efter lördag till att sova ut har jag på sista tiden börjat blanda ihop dagarna. Igår var jag till exempel övertygad att det var måndag. Kanske är det för att förkylnningen börjat ge med sig, eller för att jag vaknade av att mamma sprang runt i köket eller för att jag vet att det är Helgeåfestivalen ikväll, vilket jag inte kommer att gå på men alltlid utspelar sig på en lördag. Nåja. Det känns som lördag väldigt mycket.
.
Och sedan kom jag på hur skönt det hade varit med ett varmt bad med doftljus, ett glas vin och en bra bok i höstrusket, påföljt av en filmvisning av antingen, Edward Scissorhands, Nightmare before Christmas, Corpse Bride eller Love Actually. Detta är filmer som jag tidigast tillåter mig själv att titta på i slutet av oktober som uppladdning för Halloween eller helst ännu senare i november och december inför jul. Jag älskar dessa filmer, men skulle jag se på dem hela året runt skulle de liksom tappa sin mening. Det är filmer man tittar på för att pigga upp sig när mörket lägger sig absurt tidigt och det är legitimt att sitta i myskläder hela dagen och dricka varm choklad med årets första pepparkakor.
Just den känslan, känslan inför att julen är på väg, hoppade in i mig så fort jag slog upp ögonen. Eeh, hello? Det är bara augusti än så länge!
Det här händer mig egentligen varje år. Precis när sommaren tar slut och det känns som att man har gått i skolan i evigheter när man egentligen bara har varit där i två veckor, innan man kommit in i höstens alla rutiner (nu går jag i och för sig inte i skolan längre, men jag tror att ni vet vad jag menar) längtar jag ihjäl mig tills man har kommit en bit in på hösten. Tills lite av det jobbet faktiskt är bakom en och man kan smyga runt på stan i nya höstkappan med alldeles för dyr choklad i handen, tills man är upptagen och har massa saker att göra... det längtar jag efter. Så har det alltid varit! Sommaren i all ära med strandbesök, sena kvällar och festivaler men det blir liksom aldrig lika mysigt som årets första mörka dag, eller när man tänder ljuset på första advent. Gud vad jag längtar! Det här året tänker jag gå all out med julen, mer än någonsin! Aldrig mer att jag tänker missa en svensk jul. Jag saknar USA fruktansvärt mycket, men i framtiden när jag är utomlands tänker jag alltid ta semester och sitta med familjen och kolla på Kalle Anka. Det ger jag aldrig upp igen.
.
Orkade ni läsa genom det? Hurra för er! Nu ska jag gå upp, käka frukost, städa övervåningen, ta det där badet med doftljus, övervaka de småpojkar som kommer att inta huset med förfest och sedan kolla med tjejerna vad de gör ikväll, alternativt kanske titta på A nightmare before christmas om febern mot förmodan skulle rusa upp igen.
.
Kommentarer
Trackback
