Vantan, vantan...

Sitter och lyssnar pa nar staderskorna springer runt i huset. Vantar pa att de ska bli klara, sa att jag kan gora vad jag vill istallet for att sitta har och anstranga mig for att inte rora till nagot. Vet ni hur svart det egentligen ar att halla borta allt fran golvet? Tvatthogar ligger ihoptryckta i soffan, tvattkorgarna star ovanpa. Min hartork har forpassats till skrivbordladan tillsammans med de tre bockerna jag laser och tusen pennor. Till och med tavlor som snart skall hangas upp och som star lutandes mot sangen har jag fatt placera pa mitt tacke.
Oj. Jag insag precis att jag har upptackt dagens I-landsproblem och klagat over det. Shame on me!

Jaja. Vanlig jobbedag ser det ut att bli. Ska pa au-pair mote ikvall. Gissa vad vi ska gora? Aka skridskor! Eeeeeek!
Sist jag akte skridskor brot jag mitt busskort och fick sa stora skavsar att jag fortfarande har arr pa fotterna efter det. Det var i ettan. Pa hostterminen. Alltsa tre ar sedan. Och arren ar fortfarande kvar. Vem vet? Jag kanske landar pa sjukhuset ikvall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0