Lördag

Jag ligger just nu nerbäddad i sängen. Började som sagt jobba redan kl 8 imorse. Jobb och jobb. Det allra jobbigaste som hände var väl att man skulle få dem att lägga ner sina DS och äta frukost. Sedan kom morföräldrarna upp, och sedan kom faster. Ibland är det lite konstigt, för man vet inte om man är on duty eller inte. Jaja, jag bestämde mig i alla fall för att hänga på övervåningen ifall de skulle behöva hjälp. Var inte så farligt. LIlltjejen gjorde manikyr på mig (för tillfället rockar jag mörka naglar med polkagrisprickar) och vi kollade lite på TV. Lämnade ju dem med morföräldrarna igårkväll, och det visade sig att de hade låtit dem stanna uppe extra länge för de (speciellt lillkillen) var lite cranky. Nåja. 
  Precis innan de stack iväg till bion sa fastern att jag inte behövde vara hemma under middagen om jag inte ville, vilket jag tolkar som att jag har slutat och kan göra lite vad jag vill nu! Jippie! Nu ska jag bara komma på vad jag vill göra ikväll, har ingen ordentlig plan. Sticker nog ut och kollar på lite kameror, kanske eventuellt köper en med. Sedan hyr jag ett gäng filmer och har myskväll om jag inte träffar någon kompis. Vill helst inte vara hemma för sent eftersom morgonen imorgon kan bli rätt tuff.

Först känner jag mig sjukt sugen på en tupplur. Haha, ibland önskar jag att jag hade små ungar så jag kunde ta en tupplur samtidigt som dem! See you!

Legion

Mina skoskav gjorde att jag inte sov mer än tre timmar i natt. Seriöst. Jag var så tjurskallig att jag bestämde mig för att uthärda smärtan från skoskaven varje gång jag ändrade ställning (skinnet har liksom åkt av, så man ser musklerna). Fram tills ett på natten, då jag gav upp och sprang halvsnyftandes in till toan och satte på plåster. Precis som när jag var typ elva. Way to go. Men sen var det för sent att somna. Kollade lite på Oprah, stirrade in i väggen, fluffade till kuddarna... men utan resultat. Jaja.
  Behöver jag säga att matkillarna dessutom var en timme sena med att lämna maten. De skulle kommit mellan kl 9-11 am. Okej, tänkte jag. Kan fixa tvätten under tiden och slappa lite, de är snart borta och då kan jag sova ut. Haha yeah right.
  Som straff fick han sin dricks i enbart quaters. Fem dollar. Hehehehe.

Jag han med ca 20 min sömn innan det var dags att sticka till skolan och plocka upp barnen och vid den tiden var jag så trött att jag nästan grät och kunde knappt stå ut med tanken att jobba kväll. Eller att göra något annat än att vara stilla i sängen.

Nåja, morföräldrarna dök upp i stort sett samtidigt som vi körde in på uppfarten! Hur trevliga som helst är de verkligen! Typ det första de gjorde var att berätta för mig att jag inte behövde vara med och lägga barnen och kunde därmed gå vid middagstid. Jag gjorde ett minihopp av lycka och bestämde med Suss att vi skulle sticka till den japanska restaurangen. Man får hur mycket som helst mat där och det är ganska lyxigt. Jag har till och med lärt mig äta sushi. Lite, i alla fall. Och tempura. Såå gott.
Vi var ovanligt tidiga idag så vi hann med en tripp till bion också. På grund av vissa orsker kände vi båda för våld, och därmed följde valet på Legion.
Okej. Legion då.
Gud har bestämt sig för att utrota människorna. Med hjälp av gamla tanter och glasskillar besatta av änglar. Ärkeängeln Michael bestämmer sig för att göra uppror mot gud genom att rädda en ofödd bebis. Som typ var the second coming av Jesus, eller nåt, om jag fattade det rätt. Hursomhelst jobbar mamman till det här barnet på en diner mitt ute i öknen där hon har bott i hela sitt liv tillsammans med sin tröge kompis som hör och häpna är kär i henne. Heaven anfaller men Michael skär av sina vingar och hjälper människorna, för att huvudpersonens kärlek till mamman fick honom att inse att han ville att människorna skulle överleva. Eh, ja. Okej. 
  Den här filmen är mer förutsägbar än ett avsnitt av Hannah Montana och föjder ungefär det här mönstret: Allvarliga samtal mellan två av de tio karaktärerna, FIGHT splattersplatter hoppsan en dog, kulspruta, wise cracking joke, allvarligt samtal mellan två karatärer (haha, alltid just TVÅ karaktärer), FIGHT hoppsan en dog ... I think you get the picture. Det finns dock ett sätt man kan tycka om det här filmen på. Och det är genom att låtsas att det här är en paraodi på samtliga tidigare apokalypsfilmer. Och garva sig genom de "läskiga" scenerna, för de är faktiskt skitroliga.
  Jag tyckte ändå att den manliga huvudrolls innehavaren var roligast. Jag kan nog fejka en bättre sydstatsdialekt än vad han kan. Och kan nog vara en bättre skådis med. Paraodi, alltså.

Såg några roliga trailers till kommande filmer med. Macgruber, bland annat. Fundera lite på den om ni inte redan har sett trailern. Hehe.

Dagens lärdom

I USA har man inte samma sorts strumpor som hemma i sverige. De går liksom inte upp över anklarna och slutar nere vid fotknölarna. Lite obekvämt och kallt tycker jag, men inte något större problem.
  Om man inte är som jag och impulsivt hoppar i ett par skridskor. För då får man skoskav så in i!
  Skridskoåkningen var inte vidare planerad, utan mest en impulsivgrej. Jag skulle egentligen med Suss till Target och kolla på lite grejor, men en kompis som hette Alex ringde henne och tyckte vi skulle följa med honom och åka skridskor istället. Sagt och gjort! Och jag måste säga, i det här fallet ger övning färdighet! Jag har åkt skridskor tre gånger den här säsongen och inte druttat på ändan en enda gång. Jag har inte ens åkt in i en annan människa, yay me! Fast jag kan svära att alla femåringar som aldrig har varit på isen innan siktar in sig på att åka framför mig precis när jag får upp farten! Lite småkul är det allt, även om jag under vissa perioder ser mer ut som en väderkvarn på vift...

Imorrn blir det tidigt morgon. EXTREMT tidig morgon. Dvs jag börjar halv 7. Arrghhh... och sen måste jag hålla mig vaken tills att de kommer och lämnar maten mellan 9 och 11. Ja, här kör de hem maten till dörren till oss. Superskönt!
Jag har i alla fall fått reda på att fredagen då mamma och lillebror är här kommer jag antagligen bara att jobba på morgonen, och sen är jag ledig hela eftermiddagen och då blir det NY för hela slanten! Familjen ahr tydligen någon Bar Mitzvah i Boston som de ska vara på hela helgen... Snart februari, inte så långt kvar faktiskt och jag räknar nästan dagarna! Nästa helg när jag ska in till NY ska jag köpa biljetter till Lejonkungen som vi ska gå på på min födelsedag!

Nej, nu ska jag gå och lägga mig så jag inte är helt zombieaktig imorrn. Godnatt alla!


Snö

Jahaja. Gud tyckte tydligen att lite snö skulle passa bra idag. Och som ni vet är amerikanerna extremt känsliga för snö. Oh heavens, snön har nästan nått grästopparna så då måste vi stänga skolorna. Jag bara väntar på att samtalet om det ska komma. Antingen det eller så får det fan sluta snöa. Det är riktigt fint Edward Scissorhans snö så egentligen gillar jag det, men inte om det innebär extra arbete för mig. No no. I så fall planerar jag in filmtajm och varm choklad. Sådeså.

Sen så måste jag få klaga lite på det amerikanska sjukvårdssystemet. För nu har detta helvete drabbat mig. Jag har ju papperrädsla i den meningen att jag inte tycker om när jag måste  hantera krångliga, byråkratiska papper. Om någon minns det var jag hos doktorn för nästan TVÅ månader sen. I veckan kom en räkning på 35 dollar. Vafan? Jag hade redan fått en bekreftesle från mitt försäkringsbolag om att jag INTE behövde betala någonting. WTF?? Det är ju löjligt. Jag har en vän som har haft en jättejobbig hosta sen innan jul, och för att få ut medicin mot den var hon tvungen att lägga ut 250 dollar i förskott innan försäkringen skulle täcka det. 250 dollar! Det är ju helt galet! Är man fattig och utan försäkring kan man verkligen inte bli sjuk i USA. Inte en chans att man klarar sig. Min kompis tex hade inte råd att lägga ut 250 dollar i förskott. Vem fan går runt med det på fickan?

För övrigt kan jag säga att det nog inte var så bra för min sinnesro att kolla på presidentens tal igår. Jag drömde om politik hela natten och vaknade säkert fem gånger av att jag skulle fatta viktiga beslut eller något.  

The State of the Union

Fick skynda mig hem från gymmet för att inte missa detta. Höll nästan på att störa ihjäl sig på Världens Slöaste Subway Kille, men sedan gav han mig några gratis kakor eftersom jag var den sista kunden på hela kvällen. Hihi.

The State of the Union är tydligen något tal där presidenten sammanfattar året som varit och berättar planerna för det som kommer. Det är tydligen något som de har varje år och som typ alla kollar på. Jaja, jag slog mig ner med mina kakor och kollade. Hittils har det varit:

30 % patriotism
10 % Oh vi tog över i en kris, att alla inte bor i miljondollar villor är inte vårt fel
5 % manusskrivna skämt
10 % kom igen Republikaner, var inte så himla gammalmodiga. Att alla ska kunna gå till sjukhuset är faktiskt inte en så dålig ide!
10 % I am a strong leader and so is America
5 % Vi måste tänka på miljön. Lite i alla fall. För annars kommer vi två efter Europa och Kina.
15 % Vi. Måste. Skapa. Jobb.
15 % Vi. MÅSTE. Spara. Pengar.

Typ. Egentligen är det ett hyllningstill den den vita medelklassen. Och Obamas egen regering. Nu är jag rätt säker på att min katt skulle gjort ett bättre jobb än W. Bush, men det är ganska svårt att egentligen få ut vad Obama egentligen menar bakom allt hyllande av framtidsmöjligheter, skattesäkningar, jobbmöjligheter och common sense.
  Fast tydligen måste det vara jättestora skillnader. För mellan varje "slutkläm" ställer sig alla Demokrater upp och jublar, medans alla Republikaner stirrar ner i golvet som om de är helt cranky över vad som sägs. Vilket de antagligen är. Det ser ganska roligt ut. Och de ställer sig verkligen upp mellan varje slutkläm. Varenda en. Och de inträffar ungefär varannan minut.

Nu tror jag han avslutar. Han pratar om säkerhet. Jaja. Hot mot nationen. Al-quida. Afghanistan. Utbilda så de kan ta hand om sig själva. Så att kriget kan sluta. Alla soldater ska tydligen vara hemma vid 2012. Så han avslutar tydligen kriget. Ännu mera jubel från publiken. Snart gör de nog vågen.


Jag räknar dagarna.

http://www.youtube.com/watch?v=7XCcMwJNT08 

Försöker även inse att om jag har klarat mig utan att få reda på vad som händer efter senaste avsnittet sedan maj nu, och att jag därför borde klara den en vecka till.
  Men gud... Jag tror på att de som skapade Lost är elaka. Onda. Varför skulle man annars göra sådana cliffhangers? Det är inte rättvist!
  De hade precis en rerun av senaste säsongsfinalen på TV. Som en slags sammanfattning hade de undertexter under som hela tiden sa saker som "Nu är Juliet osäker på om Sawyer älskar henne" och "Mannen som precis knuffades ur fönstret är John Locke. Mannen som går fram till honom är Jacob." Eeehhh... vi har ögon. Vi ser vad som pågår.
  Jag är så fruktansvärt tacksam att det här är sista säsongen! Att jag äntligen kommer att få reda på ... tja, allting! Äntligen! Äntligen! Äntligen! Jag har inte missat ett enda avsnitt av denna serie sen jag var fjorton, och avslutet better be good. Annars åker jag till Hollywood och... gör nåt dumt mot dem som skriver det.

Jag tror att slutet kommer att vara att att planet aldrig kraschar på ön, och att alla därmed kommer till LA. Alla som dör kommer tillbaka till livet, men ingenting av det som skedde och upplevdes på ön kommer att ha hänt. Ingen kommer att känna varandra och de kommer aldrig att få reda på att de var menade att vara tillsammans, att hon var hans syster och alla de banden som de knöt kommer aldrig att knytas och oj så fint och sentimentalt det blir. Jag är nästan säker på att det kommer att sluta så. Det är ett slut som jag själv skulle kunna ha skrivit som jag var den som bestämde, men det känns väldigt förutsägbart. Att jag kommer att böla är en sak som är klar i alla fall. Hur det än slutar, för jag har varit galen i Lost sedan sex år tillbaka. Kommer att sakna det, och ingen annan serie har tagit platsen ännu. Buhu. Vad ska jag nu längta efter?

Min personliga lilla väckarklocka

Hallå? Mobiltelefoner, digitalklockor och annat är ju fetute. Det är 6-åriga småpojkar som gäller nu för tiden! Bara så ni vet.
  Lillkillen knackade på min dörr (har fått honom att göra det på morgonen nu så att jag inte behöver kasta mig ner under täcket om jag skulle vara i klädesbytartagen), tassade in i rummet med ett brett leende och gav mig en kram. Sedan gav han mig papper och penna.
"Get to work!"

Jag råkade lova att jag skulle göra en målarbok till honom så fort jag fick tillfälle. Vilket tydligen är kl 06.45 enligt honom. Inte alls tidigt, nej då. Han slog sig lugnt ner på golvet och började rita innan jag ens hade slutat se suddigt.
  Lyckades tillslut maka ut honom ur rummet så jag kunde göra mig färdig.

Resten av morgonpasset gick bra. Ovanligt bra faktiskt. Både barnen och jag var på gott humör och var klara ovanligt tidigt, till och med tidigare än mamman. Sedan gjorde jag en supergod frukost med toast och jordnötssmör, grekisk yogurt med en massa  bär och te. Jag gillar sådana frukostar, när man har hela förmiddagen på sig. Nu sitter jag här framför datorn och lyssnar på Coldplay och tänker på New York. Jag är rätt glad att vara här just nu.


Dagens lilla roliga

Jag sitter och ritar med lillkille.
Jag går och upp och hämtar utlånad barnstol av granne.
Jag går ner i källaren och hittar lillkille med svart tuschpenna i handen och nymålad mustasch över kinderna.
Lillkille storler och hoppar obekymrat runt i rummet för att visa hur man spelar football.
Jag skakar på huvudet och asgarvar.

Hm. Jag antar att man måste ha varit där för att fatta det roliga. One of those moments, ya know. Hehehe.


Oh well

Glöm det det där jag skrev om att ta det lugnt igårkväll. Pga orsaker jag inte tänker nämna har jag bara sovit två timmar natten till idag. Och där ar jag ganska säker på att jag drömde mardrömmar.

Jag har jobbat i sju och känner hur min hjärna sakta kokas sönder. Tänkte bara tala om att jag lever! Godnatt!

Jaha ja

Så, då var man hemma igen. Och istället för att ha kul med mina vänner ikväll tänker jag låsa in mig i källaren och förbereda mig till säsongspremiären av Lost med ett Maraton på ovan nämnda serie tillsammans med en påse Swedish Fish.

Jag har köpt nya, fina stövlar för 15 dollar, och funderar på att köpa en digital ritplatta imorrn. Jag har för mycket pengar för att det ska vara nyttigt för mig.

Grr VS YEAH!

Idag har varit en extremt blandad dag. Jag har varit supertaggad mot helgen hela veckan på grund av två saker: a) klippa mig så att jag ser ut som en människa igen
b) NY ikväll med en stor grupp kompisar

MEN... När jag vaknar imorse fick jag reda på att jag måste jobba imorrn pga att ödet antagligen kändes för att jävlas med oss alla. Kl 11.00.
Okej. Tåget hem från staden går typ 08.00 om jag inte känner för att åka hem någongång vid midnatt. Vilket skulle ge mig ca 1.5 timmes sömn. Damnit. Kommer jag att orka jobba efter så lite sömn? No chance. Går det tåg tidigare hem? Ingen aning.
  Efter att ha prövat diverse olika svordomar (och hittar på några nya) hämtade jag Carina och hon stämnde in med mig på vägen till frisörsalongen. Vi fick vänta i evigheter på att de satte igång, men under tiden fick vi i alla fall gratis bagels och te, gott. 
Tillslut kom min frisör och hämtade upp mig, satte mig i stolen och frågade hur jag ville ha det. Jag svarade: Ehhh... what do you think? Jag höll på att dö av trisress tack vare mina tråkiga gardiner kring ansiktet. Sååå...  Vi gjorde lite drastiska förändringar.
  Ca fem cm i alla riktningar åkte av. Nackhåret är bra mycket kortare än framsidan. Jag har tunn, spretig lugg. Och volym behvöer jag definitivt INTE klaga på att jag inte har!

LOVE IT!



Tyvärr vägrade min fotogeniska sida att kliva fram när jag försökte ta en bild av hela frisyren framifrån, mne här är i alla fall ett litet smakprov!

Nu ska jag strax åka för att hitta ett par billiga stövlar. I fall jag skulle hitta ett sätt att ta mig hem tidigt ikväll. Faktiskt.

Fredagen den 22

Härmed förklarar jag veckans tvättning avslutad vilket betyder att jag har HELG! Wiho! Nu ska jag borsta genom håret, sen drar jag till gallerian för att kolla på billiga stövlar, sen ska jag hämta Tereza, sen ska vi äta och kolla på bio. Antingen blir det Sherlock Homles igen eller The Lovely Bones. The Lovely Bones är filmatiseringen av Flicken från Ovan, någon som läst den? En av de bästa böckerna jag någonsin läst. Dessutom är den regisserad av Peter Jackson, bara det gör det värt att se den!

Imorrn blir det upp "tidigt" för att hinna plocka upp Carina och sen åka till frisören!

Nashville, TE

Nu har en ny liten gnista tänta inom mig. Den heter Nashville, Tennessee, April, Billiga biljetter. Nu ska allt klaffa med datum, and we are off! Woho! Mot cowboys, sheriffer, countrymusik, gospel och westernridning! (Behöver jag nämna att jag antagligen kommer att tvångskrama hästarna när jag kommer dit?) Har precis kollat på lite bilder och så, och det här är absolut ingen omöjlighet. I och för sig är det bara en weekend vi kommer att åka på, men ändå!

Idag kan jag även stolt meddela att jag för första gången på 7 år har burit cykelhjälm. Jodå. Jag är en bra förebild. Där ser ni! Cyklade med barnen i eftermiddags, det var jättekul. Såååå skönt att äntligen få lite solsken. Piggade upp mitt humör rätt så rejält. Och jag tror jag chockade barnen lite med att visa att jag faktiskt har kondis...;)

För övrigt kan jag säga att jag ska på bio imorrn. Ovanligt. Och NY på lördag. Ännu ovanligare. Jehepp.

Nedräkningen har börjat!

Idag är det exakt två månader tills mamma och lillebror kommer hit! Därmed är det exakt två månader tills jag även tar ut min första ledighet. Gud vad skönt det ska bli... Jag har redan gjort upp ett långt program som de ska med på, vare sig de vill eller ej!

Har precis kommit hem från att ha skjutsat hem Elin från gymmet. Vi hann inte göra lika mycket som igår, men jag är ändå nöjd. Mina muskler verkar ha återhämtat sig bra från gårdagens strapatser, jag känner inte ens av en enda liten bit tröningsvärk.

Ikväll blit det fika med Suss, Elin och en ny Elin. Jag undrar varför alla människor döper sina barn lika. Massa namn som börjar på E. Jag har en känsla av att namnen Emma och Elin är gravt överrepresenterade bland folk i min ålder. Fick hela Sverige blackout i början av 90-talet?

Destination träningsvärk!

Var längesedan jag körde ett så hårt pass som det här! Där ser man vilken skillnad det kan göra att ha en träningskompis med sig. Hello tävlingsinstinkt.
Jaja. Vi ska i alla fall vara sjukt snygga till Miami resan! Jag tänker ha lika fina ben som typ... Rihanna. (Jag vet att jag kanske skulle behöva gå genom olika operationer för att det ska hända, men man kan väl få drömma? Va?Va?) Och jag har inte ätit en enda sötsak på hela dagen! Inte en enda bit choklad, inte en pretzel, inte en cupcake... inte ens en macka med överdrivet mkt jordnötssmör på. Visst åt jag lite överblivien mac and cheese till lunch, men det var bara för att jag inte orkade laga mat. Och det funkade! Jag var inte hungrig på hela dan! Yay me!

Nåja. Om mindre än tio timmar är jag tillbaka på gymmet igen. Ska plocka upp Elin på vägen dit, så jag får väl offra min tretimmarsnap imorrn. Sen behöver jag väl inte gå förren på fredag i alla fall. Man måste ju vila, eller hur?
  Nu kallar duschen!

Martin Luther King Day

Jag är inte riktigt klar på vad detta betyder. Jag vet vem Martin Luther King var (I have a dream), men det verkar vara en sådan helgdag då man ska uppmärksamma viktiga saker fast man är egentligen bara glad för att man är ledig från skolan/jobbet. Ungefär som första maj hemma då. 
  Jag jobbar. Jag är inte ledig, fast jag kommer nog att ha en helt okej dag. Barnen har playdates HELA dan, fast det är bara tjejens playdates som är hos oss. Vilket betyder att jag kan läsa, slappa eller något annat istället för att behöva vara mänsklig sköld när småkillarna leker Star Wars framför TV/datorn/andra ömtåliga grejor.
  Nåja. Uppenbarligen har inte alla företag ledigt eftersom föräldrarna jobbar.
  Vem vet? Jag kanske skriver ett inlägg om jämlikhet mellan svarta och vita senare om jag orkar eller får några ideer.

Jag har köpt världens skönaste stövlar! Jag skulle egentligen bara kolla efter ett par billiga stövletter med klack, max 20 dollar, men gick in i affären och tänkte att jo, jag skulle nog behöva ett par EMU stövlar. För er som inte vet, är EMU i stort sett samma sak som UGG. Fast billigare. Och mina gamla stövlar som jag köpte för 25 dollar i en budget affär höll bokstavligt talat på att falla ihop. Och egentligen borde jag ju inte köpa stövlar av fårskinn... men... de var det skönaste jag någonsin hade provat. Inget skämt, de var helt underbara! Så jag pungade ut 60 dollar och gick nöjt hem med de skönaste stövlarna i världen. De är fodrade i ull!
  Sen stack jag till matäffren och köpte hårfärg! Färgade håret med stor elegans över toavasken igårkväll. Nu är det rött och fint igen, och förhoppningsvis ska jag klippa det på lördag. Måste bara bli färdig att ringa och beställa tid.

Just nu sitter jag och är kund i tjejernas "restaurang". De spelar ABBA för mig och jag har beställt tacos med cola och sallad.



På tal om jämlikhet och sådant...



Dakota Apartments, där Yoko One fortfarande bor? John Lennon bodde i alla fall där när han blev skjuten.



Här är framsidan. Skulle ja fått med hela byggnaden hade jag varit tvungen att gå rakt ut i gatan, och det kändes inte jättesäkert. Men de hade vakt och allting, riktigt fancy ställe.


Nu fick jag precis min tacos, pizza och kycklingsoppa med ärtor. Gotta go

Då gör vi ett nytt försök



Skatingrinken i Central Park



Jag framför



Kolla! Ser ni snödropparna? Våren är på väg!



Guess what!

Ja, nu krånglar Internet igen, så jag lägger upp fler bilder senare!



Ice skating in Central Park

Jag har inte varit hemma vid den här tiden på en lördag sen jag vet inte när. Klockan är inte ens nio, men jag har redan called it a day. Mina fötter känns lagom möra efter dagens strapatser. Men först tänker jag berätta lite om gårdagskvällen.

Först, när jag, Suss och en danska vid namn Gitte körde för att plocka upp två andra, såg vi ett skitkonstigt djur. Det var ungefär lika stort som en tax, hade kropp som en bäver och en lång svans som en råtta. Vi körde in på en liten omväg bara för att kunna stirra på detta märkliga djur, och detta har nu gäckat mig hela dagen. Vad var det? Har någon svaret? Jag har verkligen aldrig sett något liknande djur innan, är helt mållös. Förra veckan såg jag någonting som liknande en kalkon på vår väg, men den teorin fick jag kasta. Den flög iväg och liknade mer en örn. En svart örn med röd näbb fast med stora drag av en kalkon typ. Några teorier på detta?
  Efter våra nära-naturen upplevelse körde vi till ett Steakhouse. Och där var det vilda västern, kan man säga! Det påminde om en gammaldags saloon. ÖVerallt fanns gamla selar, horn från vad jag antar var bisonoxar hängde i taket och jag är nästan säker på att det fanns en öppen eld någonstans. Väggarna var täckta med svartvita artonhundratals foton på cowboyer och handgjorda skyltar.
  Inte för att jag tycker det är så himla kul med ett Steakhouse, men atmosfären var så himla häftig! Jag åt världens godaste lax, men servitören var lite underlig. När han ville fråga oss någonting ställde han sig lite i hörnet av bordet och väntade tills alla i lugn och ro fått avsluta sina meningar, innan han log blygt och med tyst, sofistikerad röst sa det han skulle. Man såg eller märkte honom knappt.
  Körde i alla fall hem ganska tidigt och somnade tidigt med tanke på att det var en fredagkväll.

Hursomhelst var dagens planer idag att besöka Central Park, som jag på något konstigt sätt har missat fram tills nu. Tunnelbanan var tydligen unnder ombyggnad, så jag, Carina och Rowena hade lite problem med att navigera oss. Men vi hittade tillslut Central Park. Vilken skillnad det var från övriga NY! Det var inga bilar, bara häst och vagn och cykeltaxis. När jag kände lukten av häst blev jag först helt överlycklig, men sedan väldigt deppad. Hästarna såg miserabla ut. De hade skav under selen, alldeles för långa hovar, ovårdad päls, revbenen syntes osv. Mina instinkter sa mig att jag borde springa bort dit och befria dem. Sedan kom jag på att det var mitt i New York, och att de antagligen inte skulle klara sig bland alla bilar så länge. Hästnörden i mig tyckte ändå att det var lite coolt att de kunde gå nästan mitt ute i gatan med alla taxibilar, bussar och vanliga bilar som rusade förbi. Alla hästar jag har haft att göra med skulle nog flytt i panik.
Jaja. Det kändes lite som att man var ute på landet igen, jättemysigt! Vi hittade till skridskorinken där vi spenderade någon timme.
  Angående denna skridskorink. Om du ramlar där är det inte pinsamt. Det är DÖDEN. Det var så mycket folk att det var nästan omöjligt att inte åka in dem som ramlade. Jag kraschade rätt in i en Crewmember som susade in framför mig en tiondels sekund efter att en människa framför mig drattade i backen. Allt jag fick fram var ett "Iiiiii!" innan han skickade mig vidare i rätt riktning. Jag halkade inte en enda gång idag heller, lite stolt blev jag faktiskt! Var nog en av de bättre på skridskobanan... och det säger väl lite om kvaliteten på de som åkte där.
  Efter det strosade vi trots våra krampfyllda fötter och skavsår runt i Central Park på jakt efter Strawberry Fields. Vi såg massa hiphopdansare och andra lustiga människor på vägen dit. Och hundar! Hundar överallt! 
  Tillslut nådde vi Strawberry Fields, och efter det hittade vi även Imagine monumentet. Om det är någon som inte vet vad det är för något, kan jag leka informationsguide och tala om att det är en slags hyllningsplats för John Lennon, som faktiskt blev skjuten bara ett par hundra meter därifrån vid 73d St bredvid sin lägenhet i Dakota Apartments, där Yoko Ono fortfarande bor tydligen. Strawberry Fields är dessutom något fredsmonument. En massa länder där jag gissar på att det har varit ganska hemska krig stod listade där, under texten "Imagine all the people living life in peace..."

Efter det så var det dags för att göra det som vi hade sett fram emot hela dagen, vilket var Chinatown! Och kinamat! Vi var dödshungriga.
  Men ombyggnaderna satte käppar i hjulet för oss, och det tog oss nästan två timmar att ta oss dit. Och när vi väl kom dit, hittade vi ingen bra restaurang. Fanns bättre kinaresturanger i Livingston! De fina skyltare tillhörde inte restauranger, utan följande: Foodmarket, Lightning shop, hairdresser. Dessa tre typer av affärer. Om och om igen. Vi gick och gick, och tillslut hamnade vi i Little Italy! Det blev att vända om, och då såg jag något som fick mig att tappa aptiten totalt. I lådorna utanför vissa foodmarkets låg det massor med fiskar, vilket jag väl tycker är okej. OM FISKARNA ÄR DÖDA! INTE om de ligger och SPRATTLAR framför ögonen på en!! Fy fan... jag skyndade snabbt förbi och önskade att jag aldrig hade sett det där.
  Vi hittade tillslut en vietnamesisk restaurang där vi satte oss och åt. Jag måste säga att jag börjar bli ganska duktig på att äta med pinnar! 
 
Thats it. Vi var slutkörda efter att ha gått och väntat på tunnelbanan i en evighet, så vi stack hem efter det.
För övrigt har jag lärt mig att Elle, mitt smeknamn, betyder armbåge på tyska. Wtf? Därför föredrar jag franska... där det helt enkelt betydet det eleganta Hon...

Nej, vafan. Jag hade tänkt lägga upp jättemånga bilder nu... men har väntat i fem mintuer på uppladdningen av en enda! Jag blir galen! Kommer senare istället.

Idag har jag...

... tvättat
... gjort hemmamanikyr på mina söndertorkade fingrar
.... kommit på att det bara är ca tre veckor kvar till säsongspremiären av Lost
... jobbat i ca tre timmar (fats inte så bra insats på min sida, får jag faktiskt erkänna)
... lyssnat ohälsosamt mycket på Taylor Swift och Miss Li

Imorgon ska jag

... åka till Chinatown och äta kinamat
... åka skridskor i Central Park
... njuta av vädret som faktiskt är helt okej
... ha allmänt mysigt
... inte sova till lunchdags för första gången på väldigt många lördagar


Tänk så lite det krävs...

Lite skitsnack och ögonfallande skratt på Dunkins. Lite planerande inför en eventuell Miamiresa. Lite information om brittiska killar och skvaller. Lite dreams of New York.
  Tänk så lite det krävs för att jag nästan ska känna mig normal igen.

Fast en tuff dag har det varit. Jag har ett litet rivsår på läppen och under vissa perioder idag trodde jag att jag skulle bryta ihop. Har faktiskt varit den tuffaste dan i veckan. Men... tja. Klarar jag det här kommer jag att klara allt. Period, och inte punctuation som jag felaktigt trodde att det hette. 

Godnatt 

... 2

De senaste dagarna har i ärlighetens namn inte varit så fruktansvärt bra. Jag är arg, trött och besviken på så många andra. På människor jag inte orkar räkna upp. Jag är så sjukt trött just nu. Vill ligga hemma i min egen säng i knislinge med mina katter och lyssna på tvn utanför rummet. Jag kan inte säga att jag har någon stark önskan att flytta hem till Knislinge och stirra in i väggen tills det är dags för universitet, men jag är så himla trött på vissa saker här. Kan inte hjälpa det och vet att det bara är att bita ihop, att det förhoppningsvis kommer att gå över snart. Hoppas jag. Jag är trött på att alltid hålla humöret uppe när jag bara känner för att deppa, på att alltid göra mitt bästa och sedan bli skitarg på mig själv när det inte räcker. Att låtsas som om jag inte bryr mig.
Självklart är jag supertacksam för mina barn, mina vänner och att kunna bo så nära NY som jag gör. Men jag är så jävla trött på att inte räcka till. Som sagt VET jag att det bara är att bita ihop och ta nya tag, men jag måste få deppet ur mitt system. Jag måste gnälla lite. I några dagar tills huvudvärken försvinner.

Lilltjejen berättade att familjen tydligen ska till Washington i februari. Jag började nästan hoppa runt i rummet när hon berättade det. Ledighet! Finally! Sen frågade jag hur länge, varpå hon gav mig det vaga svaret "till onsdag." Okeeeej... jag kommer inte ta ut något hopp om extra sovmorgnar i förskott förren värdmamman eller värdpappan informerar mig om detta, men gud vad skönt det hade varit med lite semester... få komma iväg och göra lite roliga grejor. 
  Gaaahhh... klockan är nästan 10 och jag jobbar fortfarande. Tack gode gud för att jag bara behöver jobba typ tre timmar om allt går som planerat på fredag.

Conversations with computers

Dator: Was unable to connect with internet
Jag: ...? (Flyttar runt på den i hopp om att det trådlösa ska nå fram.)
Dator: Blabla troubleshoot, blabla could not resolve the problem
Jag: Men kom igen!
Dator: Would you like to search the internet for a solution?
Jag: Nu driver du bara med mig! Aaargh... Du hade perfekt connection här för fem minuter sedan!
Dator: Connection problem
Jag: Dööööööö!!!!!


11 januari

Jag kan inte fatta att det redan är i mitten av Januari. Och kylan har kommit hit. Kallt som tusan är det. Jag har i alla fall kommit på en vinnande kombination. Två par leggings, linne, lång tunika, kofta, två par strumpor, tumvantar, kappa och min halsduk som har huva och som jag kan vira runt huvudet. Jag är mumien i Livingston, men jag fryser i alla fall inte.

Nu lunch och läsa Twilight.


Ännu mera fritid...



Lite gammalt klotter som jag prövade mitt nyinstallerade Photoshop på. Ganska slarvigt, men tycker ändå att den blev helt ok! Tack pappa!

Söndag

Lördagen inleddes med ett par telefonsamtal till gamla Sverige! Jag tycker faktiskt det är dags för min familj att skaffa Skype nu... bara så ni vet (hint hint).
  Ska vara klar för en shoppingrunda på route 24 snart. Egentligen har jag inte pengar att handla för, men vi kanske hittar någon rea i alla fall. Ska börja spara nästa vecka istället, eftersom de kommer det är betala-gymmet vecka. Tydligen hade de inte fått pengarna från förra månaden fast jag vet att jag INTE har dem på mitt konto, men de sa att jag kunde betala förra månadens avigift kontant istället. Så 60 dollar är redan borta. Jippie... plus att jag måste betala bensin, så där försvinner säkert tio dollar i alla fall. Suck. Hatar att vara skyldig folk pengar, man vet inte hur mycket man själv kan göra av med... det suger. Måste skynda mig upp och räkna ut hur mkt bensin jag är skyldig dem.
Jaja. Sen blir det fika ikväll tror jag. Och i säng hyfsat tidigt så jag inte behöver köra zombielooken imorrn som jag gjorde ungefär hela förra veckan...

Back from bowling

Så kan man pricka av ännu en sak från sin "To do in America" lista. Har precis kommit tillbaka från en bowlingkväll med Suss, Carina och Rowena! Jag förlorade båda gångerna vi spelade, men jag gjorde faktiskt första striken! Ledde stooooort i början av båda omgångarna, men sen vet jag inte vad som hände... klotet började hoppa runt lite som det själv ville. Jaja, jag kom  i alla fall inte sist någon av gångerna, antar att jag får vara tacksam för det. Superkul var det och skönt att göra något annorlunda än att bara sticka till bion eller fika.

Sen så tänker jag tillägga att jag har nog världens bästa värdfamilj. De betalar min biljett till Muse som födelsedagspresent. Hurra för dem!:D


Det var en gång tre au pairer

... på en skolgård. De var alla 19 år gamla, pigga, glada och nyfikna. Plötsligt insåg en av dem att det snart var helg och informerade de andra om detta. I kör sa alla: Ååå gud vad skönt, då får vi sova!

Jag vaknade halv 1 idag igen. Detta är nog första veckan sedan November jag inte kommer att besöka New York. De planerna blev framskjutna till nästa helg då det förhoppningsvis är lite varmare. 

Jaja, det blir väl en slapp eftermiddag här hemma framför datorn eller en film. Hade tänkt att dra ut och fota alla julprydnader innan de åker ner efter att det har mörknat vilket passar väldigt bra, eftersom jag ändå måste till West Orange för att hämta min halsduk hos Elin. 
Nu är det frukost dags!  

Sherlock Holmes

Vilken cool film! Jag känner bara för att kasta bort allt amerikanskt och börja prata brittiska, gå runt i artonhundratalsklänningar och vara smart och artigt kaxig. Vilket jag nog bara kan drömma om.
  Robert Downey Jr och Jude Law var helt prefekta i huvudrollerna, fanns nästan mer kemi mellan dem än mellan dem och deras respektive flickvänner. Satt och skrattade i biosalongen flera gånger, de var helt klockrena.  Som en blandning mellan rockstjärnor och actionhjältar med en liten dos Jack Sparrow. Det var en sådan film man helt enkelt inte vill ska sluta. Hade nog kunnat sitta där och bita på naglarna en bra stund till. Åååhh.... den här filmen kommer definitivt att få en uppföljare och är den lika bra kommer jag att se den så fort den går upp på vita duken. Helt underbar film!

Idag har jag även ätit på världens godaste japanska restaurang med värdmamman och lillkillen och tjejen. Hur gott som helst! Fick en så stor portion att jag inte tror att jag kommer att behöva äta förren nästa vecka någongång...

Helgens planer om NY kanske blir inställda, så jag har ingen aning om vad som händer imorrn. Damn this cold! Huga, vi hela tre minusgrader... jaja. What to do, what to do? Gymmet och filmkväll antagligen... Måste försöka spara lite pengar...


Torsdag

Trodde för ett ögonblick att jag hade åkt på någon magsjuka innan. Träffade en nanny igår vid skolan som berättade att hon hade tillbringat natten innan över toastolen, och för ca en halvtimme sen kände jag hur det rörde till sig i maggropen. Stod där och kväljdes i några minuter innan jag kom på att jag inte käkade någon frukost innan jag drog till gymmet och tillbringade nästan en timme på träningscykeln, mycket mer än vad jag i vanliga fall brukar göra på rullbandet. När jag cyklar får jag tydligen inte håll som när jag springer, och kan därmed hålla igång mycket längre. Så där har ni det. Jag tränade precis så hårt att jag nästan spydde. Nu kan ni inte gnälla på att jag tar en extra fika då och då!

Sitter just nu och käkar mina älskade vegetariska köttbullar med spaghetti, godaste hemmalunchen på länge! Och dessutom slipper jag rusa inom Subway på vägen till skolan senare... Ska kolla alla mnina vanliga sidor och mejl innan jag kryper ner  i sängen och slappar tills det är dags att gå upp igen. Ikväll ska jag antagligen träffa Elin och äntligen få tillbaka min halsduk som jag glömde i hennes bil på nyår. Varje gång jag har varit hos henne har jag lyckats glömma saker haha.

har även gjort upp lite planer för helgen tillsammans med Carina. Eftersom ingen av oss hade några egentliga planer ska vi besöka Chinatown och Central Park, och sen tror jag att jag har prickat av allt på min lista av saker som jag behöver se i den här staden. I och för sig har jag inte varit på något museeum än, men jag tror jag sparar den aktiviteten till föräldrarbesök. Sen blir det att utfoska de större städerna här omkring med gott samvete! Jag vill åka till Boston...


Stuff I have, stuff I want

Stuff I have:



TJ Maxx



Även denna från TJ Maxx, bars på Julafton!



Nyårsklänning från Forever 21, Liten Söt Guldväska från HM.



Mina supersköna myssockar från Charlotte Russe.



Äntligen tillbaka i mitt badrumsskåp! Nu kanske mitt ansikte kan sluta leka sandpapper...

Stuff I want:


Digital fotoram från Juicy Couture. Är kär i den!



Parfymer från Ed Hardy! Skall inköpas när budgeten tillåter, älskar de snygga motiven på flaskorna.


Ännu en supergullig parfym. Finns typ fem olika versioner av Harajuku Lovers parfymerna, alla med en liten gullig tjej på toppen. Jag gillade Baby bäst, men alla luktade jättegott och man kan köpa dem som set.

För övrigt känner jag för att tillägga att "Life in technicolor ii" och "Now my feet wont touch the ground" av Coldplay kan vara två av de bästa låtarna någonsin.

Jag undrar om...

... om jag skulle bli en modebloggare och fotografera dagens outfits, skulle det betyda att jag får mera gjort? Om jag har kläder på mig får jag alltid fler grejer gjorda än om jag sitter i pyjamas, vilket jag har börjat göra väldigt mkt på senaste tiden. Och om dagens outfit var något jag var tvungen att göra, kanske jag skulle strunta i att byta om till pyjamas igen så fort barnen gått till skolan, och därmed utnyttja min tid till lite vettigare grejer än att sova eller kolla på tv-serier på förmiddagen.

Det kanske är dags att lägga upp lite bilder av vad mina pengar har gått till snart igen? Det måste väl räknas som en vettig morgonaktivitet? 

Helt utsövd

Vilken skillnad det kan göra, alltså! Vaknade av mig själv i morse. Stirrade på klockan och fattade ingenting. Vadå 06.56? Säger mig ingenting. Är det morgon eller kväll? Vilken dag, är det helg? Och framför allt, vart tog mitt rum hemma i Knislinge vägen? (Hade precis drömt att jag hade varit där)
Sedan fattar jag att det är tisdag. Att min dumma mobilklocka inte har ringt (varför har jag fortfarande inte lyckats klura ut), och att jag börjar jobba om exakt 4 minuter. Panik! Klarvaken på en sekund, haha.
Lite mer än en timme senare var jag trött igen. Fixade en jumbofrukost och smög ner till sängen igen, där jag har befunnit mig i halvsovande tillstånd fram tills nu. Klockan är 13.31. Sitter och käkar lunch, dvs bröd med jordnötssmör. Känner mig för lat för att dra igång något "riktigt mat" projekt. Laddar inför dagen istället.
Bara jobb inplanerat idag, kan vara så att föräldrarna kommer hem sent. Antagligen drar jag till gymmet senare, är så skönt att kunna vara där på kvällen utan att behöva stressa.
Hoppas att senare delen av veckan blir roligare! Ska träffa Carina på Dunkin imorrn, och Elin på torsdag, och sen är det fredag! Då blir det säkert lite kul! Fast jag har inte så mycket pengar att spendera haha, måste spara till programvara till datorn, jag har fortfarande bara trials.

Vad som händer om jag får för mycket fritid på mina händer







Jag tror de äter popcorn på ovanvåningen. Gud vad gott det luktar.

Elinor, Elinor Elinor, Ellie, Elle, Ellie...

Ni vet det där klippet från Family Guy? Där Stewie står och kallar på Lois hur många gånger som helst för att få hennes uppmärksamhet?
Ungefär så har man eftermiddag varit. Nuff said.

Sen så har det även framkommit att min lilltjej är helt galet musikbegåvad. Hon skulle lära mig sjunga Yankee Doodle, varpå jag börjar spela den på pianot. Sen plinkar jag fram blinka lilla stjärna och Broder Jacob vars noter står framme. Plötsligt börjar ungen spela efter Broder Jacob, helt rätt utan att kunna noterna och bara efter att ha hört mig spela den och efter att ha kollat på mina fingrar en gång. Efter tre gånger kunde hon hela. Utan problem.
  Efter middagen drog hon ner mig, och så fortsatte det. Jag spelade typ en gång, och tre sekunder senare kunde hon det. Hon måste få pianolektioner, den ungen. Lite stolt blir man allt!

http://www.youtube.com/watch?v=cNkp4QF3we8


Utah mom missing

Fullpeppad med energi efter två veckor med slapp och skräpmat knallade jag ner till gymmet imorse innan jag ens åt frukost. Hoppade glatt upp på rullmattan och satte i mp3spelaren samtidigt som jag tittade lite grann på TVn framför mig. Det var ett av de där morgonnyhets programmen som rapporterar om allting från utrikesnyheter till bortsprungna hundar. Plötsligt kommer ett inslag om en "Utah mom missing". Jag hörde ingenting av det de sa eftersom jag lyssnade på musiken, men några sekunder in i inslaget kommer typ en reklamfilm. Om mamman. det var massa bilder på henna där hon lutade sig mot träd, klappade katter, kramade barn, skötte trädgården osv tillsammans med texter där det stod Loving mom, Dear friend. Jag slår vad om att de hade någon cheesy, klassisk musik i bakgrunden, typ Peer Gynt. Under en liten stund funderade jag på om det verkligen var nyheterna, eller om de hade slangt in någon filmtrailer mitt i allting. Absolut inget att skratta åt egentligen, men jag tyckte det var så komiskt. Är inte det lite overkill att göra en minifilm om mamman och vilken himmelsk person hon var? Ja, ett helgon, och titta så vacker och oskyldig hon är... Vem kom egentligen på den iden? Hej, kulturkrock.

2 Januari

Idag är det en sådan dag då det inte är meningen att man ska göra någonting. Jag har faktiskt redan varit utanför dörren, och det var svinkallt. Fy fan.

Hamnade på Chilis igårkväll tillsammans med Suss som äntligen var tillbaka efter sin vecka i Miami. Lite catching up, och det behövdes verkligen! Vi glömde helt bort att beställa och satt bara och snackade om precis allting mellan himmel och jord den första halvtimmen, man kunde nästan se att sevitrisen blev lite stressad av oss haha. Blev kvar där i nästan två timmar där vi satt och kollade på foton och skrattade högst av alla på restaurangen. De stackars andra gästerna måste verkligen ha stört sig på oss. Jag hade i alla fall gjort det om det hade suttit två flummiga tjejer och snackat på nåt mysko språk. 
  Sedan stack vi till bion och kollade på Have you heard about the Morgans? Helst okej film, men jag måste säga att jag blev lite besviken på den. När jag såg trailern verkade den hur kul som helst, men det var verkligen en sån film där de har tagit alla roliga skämt och pressat in dem i trailern. Inga överraskningar alls.
  Efter det drog vi hem till mig och Suss sussade på min soffa till klockan ett nästa dag, då vi stack till Subway för frukost. Jag drömde om rabiessmittade zombiekatter hemma hos pappa och vaknade gråtade för att jag tyckte så synd om kisarna.

Ska jobba om en timme och sitter och slappar i sängen. Hade gärna stannat här i kväll och kollat på film och halvsovit. Tack gode gud att jag är ledig imorrn med! Älskar ledighet så mycket. Grymt skönt! Ska försöka utnyttja tiden och rita färdigt lite teckningar som jag borde ha gjort för... två månader sedan. Hehe.


Ehh... förvirrad

Jag hittade precis två 20 dollars sedlar i mina skor som jag INTE har något minne av att jag har lagt där under gårkvällen. Faktiskt, så bytte jag skor hemma hos Helena innan jag hoppade in i taxin med mna grejor och stoppade därmed ner mina utgånsgskor i väskan för att mina trampdynor försökte begå självmord. Hur kan det då komma sig att 40 dollar har förflyttat sig från min lilla väska till mina skor? Det måste vara någon hemlig portal eller något. Kanske mina skor kommer att börja producera en himla massa pengar snart utan min vetskap. Lite som guldbyxorna. Hur grymt hade inte det varit på en skala? Snälla gud...
Och sen har jag kommit på att små snickers paket är jättebra att ha med sig och trycka ner i ens lilla handväska. Om man skulle känna sig hungrig kan man bara plocka upp dem och äta. Mycket bra när man behöver socker för att hålla sig vaken på tåget!

Nejdå, jag har inte tråkigt.

Tabula Rasa

Det slog mig igår att det inet bara var ett nytt år, utan ett nytt decennium. 00-talet är över. Totalt över. Det var ett decennium som Markolioo sjöng om millenium två och sen Sagan om Ringen hade premiär.
Vid förra decennium skiftet som även var ett milenniumskifte fattade jag inte riktigt grejen. Jag hade inte tio år i mitt minne.  Mnns jag det som har hänt under de senaste tio åren och när jag tänker på det känns det lite som om mitt huvud kanske sprängs.
Nästa gång det här händer så är det bara tre månader kvar tills jag fyller 30. Oh. My. God. Och då kommer det att vara 20-talet. Haha, jag kan inte låta bli att tänka på 1920 talet istället när jag tänker på 20-talet. På ett sätt undrar jag var jag kommer att vara i mitt liv då. Jag ser igna barn under de närmaste 10 åren, jag göra bara inte det. Vad jag ser istället är en massa resor kring Europa, Asien,Australien och Afrika efter att USA är avklarat. Trot eller ej, men jag har blivit fruktansvärt sugen på att göra en backpacking resa mellan USA och universitet. Bara för att se till att jag verkligen gör det.
När man tänker på 70-talet tänker jag på hippies, 80-talet på galet hår och musik, 90-talet på de där stora Musse Pigg tröjorna... men när jag försöker tänka på 00-talet, så har jag en massa saker och ingenting. Och vad kommer 10-talet att bestå av? Vad kommer att ploppa upp i mitt huvud när jag tänker på 10-talet om 20 år?

Jaja. Nu har jag filosoferat färdigt om det. Jag har precis vaknat och klockan är redan 4 efter en himla skön sömn. Och nu är jag ledig i några dagar, gud så skönt! Behöver bara jobba imorrnkväll, men då kan jag bara kolla på film och äta godis i några timmar. Kan faktiskt leva med det jobbet. Idag ahr jag absolut INGA planer. Tänker ta en dusch, fixa det sista av tvätten, sen ska jag gå till 7eleven och köpa nytt telefonkort, bort till banken och sätta in lite pengar och kanske bort till Shoprite, hyra en film och kanske vara helt osocial ikväll. Så skönt att bara slappa efter den sista veckan. Om jag hittar någon som vill gå med mig kanske jag drar bort till bion, är lite sugen på att se Sherlock Holmes faktiskt.


Note to self

Det är ingen bra ide att försöka hitta en taxi i Maplewood kl 4 på morgonen på nyårsdagen. Tydligen så har de flesta stängt och börjar inte jobba förren vid 6. Även om det ligger blötsnö överallt och jag har skor med klackar och strumpbyxor. Ajajajaj.

Nu har jag varit vaken i ganska så exakt 24 timmar, och under den tiden har jag välkommnat ett nytt decenium på Manhattan. Väldigt blandad kväll. Väldigt konstig dag innan. Skriver mer om det imorrn när övertröttheten har slutat framkalla små tomtenissar som dansar vid fotändan av sängen.

RSS 2.0