Jag känner mig helt körd
Känns som att min blogg håller på att förvandlas till en emoblogg just nu, men det är ungefär så jag känner. Vaknade imorse av att program directorn (hon som typ håller i alla au pairer i NJ) ringde och ville gå genom situationen igen. Ville ha en förklaring till allting som hade gått snett. Jag har redan fått upprepa allt som har gått fel för så många personer de senaste dagarna och jag är så himla trött på att göra det. Hela tiden får man upprepat vad det var man gjorde fel, hela tiden. Jag orkar inte det längre. Jag är i helt fel stämning idag. Igår gick jag och la mig med de här tankarna, vaknar upp med de här tankarna, upprepar de här tankarna om och om igen. Mitt fel, mitt fel, obetänksamma, dumma jag... Jag orkar inte längre! Jag förstår inte hur det finns familjer som kan vilja ta emot mig efter vissa av de sakerna som står i papperna. Allting bara låter så hemskt.
Igår mådde jag okej för att jag inte behövde prata om det hela tiden. Nu kan jag inte sluta tänka på allting som har hänt de senaste dagarna.
I natt drömde jag att jag var hemma. Vaknade och trodde på allvar att jag var hemma i mitt eget rum i knislinge innan jag öppnade ögonen, trodde att allt det här var över. Lagom kul att se att det inte var det.
.
Går det här inte över innan i kväll måste jag säga till min LCC att jag åker hem. Jag klarar inte av en dag till att må så här. Det känns så jävla hopplöst, jag skiter i det nu. Vill bara komma hem och lämna det här bakom mig, få börja på något nytt. Ska träffa mina kompisar och prata med dem ikväll. Jag kommer självklart att sakna dem något så fruktansvärt, men jag vet att jag kommer att träffa dem igen. Och USA kommer att finnas kvar.
Kommentarer
Trackback
