Return of the blog!

Under den senaste veckan har jag inte haft en chans att ens sätta mig ner och skriva här, på höjden lyckades jag skriva ett statusmeddelande på Facebook, men nu är jag alltså tillbaka. Vilken vecka! Den intensivaste någonsin! Det var längesen jag var så trött en lördag som igår. Mamma och Jonte kom hit för min födelsedag förra veckan, det var helt otroligt att se dem igen efter nästan 6 månader. Kunde inte fatta att de verkligen var här, samtidigt som det kändes som att man aldrig hade varit ifrån varandra. Min USA värld och min Sverige värld är två helt olika liv, att se mamma och Jonte här i Livingston. Men det var längesedan jag hade så kul, och jag vågar nog säga att det kommer att ta ett tag innan jag kommer att överträffa den här födelsedagen.
Under denna vecka har vi hunnit med:
- Frihetsgudinnan och Ellis Island
- Phantom of the Opera och Mamma Mia på Broadway
- The Metropolitan museum of Art (Bästa museumet någonsin, Jonte och jag hittade en smileyface på en flertusenårig staty av The Horrific Destroyer of Evil)
- Chinatown
- Little Italy
- Lärt mig hitta inne på Port Authority
- Willowbrook Mall och Livingston Mall
- Ellens Stardust (en diner där personalen är aspirerande broadwayartister som sjunger musikallåtar, jag tror vi möttes  av en låt från Jesus Christ Superstar)
- Det nödvändiga i Livingston ( dvs Dunkins, Starbucks, Cold Stone, Chilis, Zens Japanska och Eagle Rock.)
- Köpt tårta för 37 dollar
- Gått på Comedy Club
- Äntligen sett The Blind Side med Sandra Bullock på bio
- Sett rullskridskodisco i Central Park, samt ännu en gång besökt Strawberry fields, Imagine monumentet och Dakota Apartments
- Gått vilse i East Village
- Blivit serenerade av hemlösa
... och mycket annat! Jag har haft så roligt! i torsdags kom les amigas (Suss, Beverly, Carina och Rowena) hit för födelsedagsmiddag. Mamma hade lagat svenska köttbullar och jag gjorde potatismos, och det blev succe. Tårtan var med supergod och jag fick presentkort på Cold Stone och Jerrys Artist Outlet. Hemmifrån fick jag superfina presenter som jag bölade lite över. Inte lätt att vara sentimental...
Ja, då var man inte tonåring längre.
Lämnade av mamma och Jonte på flygplatsen igår... det var hemskt jobbigt. Grät som en gris i bilen efteråt. Precis när man har vant sig vid att de är här så försvinner dem igen... Över ett halvår tills jag får se dem igen. Fast jag har klarat ett halvår hittils, kommer nog att klara nästa med! Och nu har mamma lovat att skaffat Skype! Äntligen!
Äkte in till stan igår med tjejerna i hopp om att bli på lite bättre tankar. Funkade rätt bra faktiskt! En av de sakerna jag älskar mest med NY är att det är så lätt att träffa nya människor! Träffade en skådespelare från Götebrog, ett par Italienska killar från Brooklyn och ett gäng tyskar på tunnelbanan. Hur kommer det sig att man nästan alltid träffar folk med utländsk bakgrund här?
Nåja, nu ska jag äta middag/lunch/frukost och kolla på senaste Lost och lite filmer jag fått i present! Blir nog Fame och Up ikväll, jag har ett superstort Marabou och en flaska Cola att hålla mig sällskap.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0